Sunshine in the rain

Ett av mina karaktärsdrag är att jag gärna tränar när jag är förbannad. Promenera, springa eller lyfta vikter om de två förstnämnda inte är möjliga. Idag blev jag ännu en gång förbannad på J (min korridorsgranne/kompis), så försvann iväg på en entimmes promenad. Med mitt dåliga lokalsinne så var det inte så konstigt att jag gick lite vilse, men det tycker jag oftast är trevligt eftersom man får lite vardagsäventyr och ser lite nytt. Kom tillbaka och agerade isdrottning när han försökte lirka med mig. Är fortfarande lite sur efter den timslånga promenaden med Kent i lurarna. Får se vad mitt humör säger imorgon bitti, om jag mognat eller fortsätter vara lika förbenat långsint som jag alltid har varit.

Men ajja, då fick jag ju en hel drös med kalorier på minussidan idag med 45 min på crosstrainer (till Biggest loser, givetvis) och arg-promenaden (vilket då automatiskt blir en powerwalk..). Tips från coachen är dock att inte gå på arga promenader BH-lös. Tänkte ju bara glida runt och hade inte alls räknat med en promenad efter att jag duschat så tänkte freestyla lite. När jag sedan blev arg och gick för att powerwalka var det inge vidare bekvämt för att inte tala om hur jag skapade mentala bilder av framtida hängbröst och ett argt jag som förbannar att jag powerwalkade utan BH den där vinterkvällen när jag var 22.

Träning och mått

Början av november 2011: klarar 11 armhävningar på knäna, 30 crunches, 14 utfall med spark utan vikter.
Nu: 12 armhävningar på tårna (över 30 på knäna), gissningsvis 150 situps (har inte tränat det så mycket eftersom jag numera blir så uttråkad av det och det är dessutom inte effektivt om jag inte belastar med vikter), ca 35 utfall m spark.

Mått från början: Byst 111, 99 midja, höfter 125, lår 85, överarmar 43.

Nu: Byst 106 (minus fem), midja 93 (minus sex), höfter 113 (minus 12), lår 79 (minus sex), överarmar 41 (minus två).
Total minskning: -31 cm!!!!!!!! Plus minskning på rumpan som vänner säger har minskat, men mätte inte det från början så kan inte bokföra det.
Woho woho woho!!!!!!

Mest nöjd med: nyckelbenen kan skönjas liiiitegrann, har fått tydliga biceps, lår och deltoidmuskler (axlar), grop i låren som itne står för cellulit utan står för muskel, och min styrke- och konditionsökning. Är nästan mer taggad på hur mycket jag förbättrat styrkan, fått muskler och förbättrad kondis än på centimetrarna. Eller ja, jag bruakr vara det men nu när jag för första gången räknat ihop det så känns centimetrarna bättre.
Whoopi! :D

Min nuvarande vikt mina damer och herrar är alltså 104 kg. Har inte vägt mig tidigare (var väl en sisådär trekvarts år sedan) så kan itne ange någon startvikt. Kommer fortsättningsvis fortsätta mäta mig en gång i veckan, och även väga mig ca var tredje vecka, när jag far hem till barndomsstaden för att hälsa på familjen.
Enough for now!

Accomplishments

En dag för en sisådär 2 år sedan så var jag på ett jättelikt ICA maxi. Där fanns det en bok som hette "träna hemma!" av Lucy Wyndham-Read. Eftersom jag avskydde gym men ändå visste att verkligen behövde träna så köpte jag den på rea. Samma vinter började jag träna enligt den, och det gick ju bra, tills jag åkte på den där väggen som många entusiastiska "nu-ska-jag-komma-i-form"-människor, dvs. förkylningen. Mina 4 dagar i veckan m hemmaträning och ibland jogging blev 0 i två veckor och sedan gav jag upp.

I november 2011 så åkte killen jag gillar bort på en tvåmånadersvitelse i främmande land. Eftersom jag ville distrahera mig från saknaden, ta tag i mig själv och min skenande vikt och hade en hel del tid till övers så började jag träna. Jag är en allt-eller-inget-människa, så jag körde styrka sex dagar i veckan. Det gick fort som vinden, först 20 minuter kondition till youtube-videos (främst denna och de andra m samma instruktör: SparkPeople New YOU Bootcamp: Day 1 Cardio Workout - YouTube) sedan körde jag styrkeprogrammet som innehöll en benövning, en magövning och en armövning som man körde i ett bara ett set, vilket innebar att styrkan tog ca 15 min.

Nu har jag utvecklats. Kör fortfarande träning sex dagar i veckan, varav tre kondition och tre styrka. Träningen tar 45 min (vilket innebär att jag blir helt klar med den inom loppet av en timma inkl. stretch i duschen). När man har ett liv fullt med tid så gör det inte så mycket, och faktiskt så är en timma himla lite. En timme tv-tid liksom!

Hittills under mina fyra månader så har jag upplevt några viktiga punkter för mig.
1. Började springa, och upptäckte att det var faktiskt ganska kul, i alla fall om man intervalltränade som jag gör.
2. Började experimentera med träningsschemat och ökade till två set.
3. Klarade så många crunches att omgivningen blev impad (sist jag körde vanliga crunches så var jag uppe i iaf 140 stycken).
4. Spontanköpte en crosstrainer av en bekant som ville bli av med sin för ynka 500 spänn.
5. Överlevde en svår januari som bestod av en superlång förkylning, en vinterinfluensa, ytterligare en förkylning, och hetsskrivandet av en c-uppsats. Sist så slutade jag efter en förkylning, men nu så var det till och med så att längtade efter att träna igen. OMG-ögonblick.
6. La redan från början bort godiset. Det var itne svårt alls. Var helknas, för tidigare har jag fått kämpa som attan för att hålla mig undan, men nu hade jag noll sug.
7. Insåg att jag fått en hälsosam kost och inställning till onyttigheter. Äter bra, bättre än de flesta. Och fikar ibland, och har mys ibland, men då med måtta. Hade en glufsarhelg hos en kompis, vilket visade sig på måttbandet efteråt. SÅ inte värt det!
8. Fick synliga axelmuskler och biceps, whuuuuuut? Hur fräckt som helst. Yepp, jag har blivit en spännis!
9. Prövade att göra armhävningar på tårna, och överlevde. 104 kg kvinna klarar att göra 6+3+2 armhävningar!!! Nu kan jag göra 12!!!
10. Kan springa 1,6 km utan att stanna!!!

Nästa inlägg kommer måtten....

Karaktären

Låter som ett bra namn. Det får det bli.

Godmorgon bloggen

Första inlägget bör väl sätta tonen för hela bloggen, eller hur?
Vad ska jag då säga?
Jag tänker inte låta mig själv vara en såndär typ med "dålig karaktär". Fetma i hela pappas familj, jag har haft turen att ärva anlaget verkar det som. Men fan heller, tänker inte låta gener bestämma över mitt liv. fan heller.
Så jag har bestämt mig. Jag har "karaktär". Jag har bestämt mig. Därför får bloggen heta det. Dessutom låter det så himla rolgit i bloggadressen, "karaktar", låter som maracas tycker jag. Very catchy, och därför gillar jag det. Nu ska här skrivas en bakgrundstitt på mitt liv och vem jag är. Och så måste jag hitta på ett fräckt kodnamn. För hemlig ska bloggen vara. Annars kan man ju inte lägga upp mått och underklädesbilder, och det vore ju faktiskt himla trist för det är ju bland det roligaste med sånna här bloggar, eller hur?

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0